Frukost med kokkaffe

De förra ägarna av torpet glömde kvar en burk kokkaffe. Björn och jag dricker aldrig kokkaffe, vi dricker inte ens bryggkaffe för vi kör med snabbkaffepulver, men nu när vi har ett gammalt torp tyckte vi det skulle passa. Vi hittade den perfekta kaffepannan i en antikhandel i Majorna. Den har nämligen samma färger som väggarna och skåpdärrarna i köket: gammaldags gult och grönt.

I morse var det premiär. En rågad matsked (en sån man äter med) kaffe för varje kopp - och nu menar jag inte en mugg, för det är en styggelse, utan en 1,5 dl kopp med fat till - plus en extra sked "för pannan", som det heter. Koka upp, drag av från plattan, låt stå tills kaffet har sjunkit. Och det blir faktiskt ingen sump.

Nu var väl kaffet inte alldeles färskt, så det smakade ganska lite. Förr malde man på sin egen lilla kvarn, precis som storstadsmänniskorna gör nu till sin espressomaskin. Jag är lite sugen på att skaffa en gammal handkvarn med vev ovanpå. Få se om jag kan övertyga Björn om att det är nödvändigt.